Missat i 100 år: Georadar hittar 20 meter långt vikingaskepp

Den norske arkeologen Haakon Shetelig blev djupt besviken både 1906 och 1912, när han genomförde stora utgrävningar av gravhögen Salhushaug i västra Norge. Det enda han hittade var nämligen 15 träspadar och några pilspetsar.

Nu visar det sig att han helt enkelt inte grävde tillräckligt djupt.

I juni 2022 gav arkeologer sig i kast med gravhögen igen, men nu med georadar. De upptäckte konturerna av ett vikingaskepp, som är 20 meter långt och påminner om Osebergsskeppet, världens största och mest välbevarade vikingaskepp.

Arkeologerna har hållit sitt arbete hemligt för att ha tid att slutföra sina undersökningar:

”Vi har arbetat med det här i ett år, så vi är ganska säkra på vårt fynd”, säger Håkon Reiersen, arkeolog på Arkeologiska museet vid universitetet i Stavanger och ledare för utgrävningen.

Georadar har gjort det igen

Det nya fyndet gjordes med georadar – en teknik som utnyttjar radiovågor för att skapa en bild av vad som ligger under markytan.

Georadar har använts inom arkeologin sedan 1970-talet, men har framför allt på senare år lett till många stora upptäckter. Inte minst i Norge, där landets första nya fynd av ett vikingaskepp på mer än 100 år gjordes med georadar 2018 vid området Gjellestad.

Det nyfunna skeppet i Salhushaug liknar andra vikingaskepp från Norge.

”Georadarsignalerna visar tydligt formen av ett 20 meter långt skepp. Det är väldigt brett och påminner om Osebergsskeppet”, säger Håkon Reiersen.

Skeppet hittades i Karmøy, och det är det tredje vikingaskeppet som hittats i området. Tidigare har arkeologer hittat Storhaugsskeppet, som enligt dateringen byggdes år 770 – och användes som begravningsskepp tio år senare, samt Grønhaugsskeppet som byggdes år 780 – och begravdes femton år senare.

Det har ännu inte varit möjligt att datera det nya skeppet, men arkeologerna tror att även det är från slutet av 700-talet.

Skeppet har dessutom en koppling till Storhaugsskeppet, eftersom det vid båda hittats en stor cirkelrund sten, som arkeologerna tror att vikingarna använde för offer.

Karmøy var skeppsbegravningarnas epicentrum

De tre vikingaskeppsgravarna i Karmøy visar enligt Håkon Reiersen att det var där de första vikingakungarna bodde. Dateringar visar att de mer kända vikingaskeppen från Oseberg och Gokstad begravdes några år senare, 834 respektive omkring 900.

”Det finns ingen lika stor samling av skeppsbegravningar som denna”, säger Håkon Reiersen.

Med tanke på att tre skeppsbegravningar ligger nära varandra och genomförts så tidigt under vikingatiden tror Håkon Reiersen att det sannolikt var i Karmøy som traditionen med skeppsbegravningar inleddes. Därifrån spred den sig till resten Norge och sedan till hela Skandinavien.

Nu planerar arkeologerna att göra en bekräftande utgrävning, som ska undersöka skeppets skick och förhoppningsvis fastslå dess ålder.