Den vikingatida staden Birka har försetts med ännu en pusselbit. Staden kantades av en vallgrav, vilket tyder på att Birka har fungerat som en befästning och ett försvar mot fientliga angrepp. Det visar en ny arkeologisk forskningsstudie vid Stockholms universitet.
Det vikingatida samhället Birka brukar beskrivas som ”Sveriges första stad” och fungerade historiskt som en handelsplats på ön Björkö i Mälaren. Delar av Birkas befästning har sedan tidigare funnits kartlagda, men nu har arkeologer vid Stockholms universitet kunnat komplettera bilden med ytterligare en pusselbit. Avsnitt av stadsvallen kring Birka har varit försedda med vallgravar, vilket tyder på att Birka har varit strategiskt uppbyggt för att försvara mot yttre hot.
Sven Isaksson är forskare i arkeologi vid Stockholms universitet och en del av projektgruppen som arbetat med utgrävningen vid Birka. Utgrävningen hade som initialt syfte att leta efter förlängningen av befästningsverken runt Birka.
– Där finns en fornborg, en höjdrygg på andra sidan, men sedan har det varit en glipa där emellan. Där har man antagit att det gått en stadsvall tidigare, så att hela stadsområdet har varit inneslutit av ett försvarsverk. Det vi först och främst ville ta reda på var om det finns några fysiska lämningar efter en sådan vall.
Vallgrav tyder på hotbild
Utgrävningen resulterade mycket riktigt i att man hittade rester av en vall. Mer oväntat var att forskarna, för första gången någonsin, har kunnat konstatera att avsnitt av stadsvallen har varit försedda med en vallgrav.
– Att vi hittade rester efter en vallgrav är häftigt – det finns ingen annanstans på Björkö. Det visar att man har valt byggnadsteknik beroende av terrängen och att man har haft ett taktiskt, försvarstekniskt tänk när man har byggt Birka.
Att stadsgränsen delvis utgjorts av en vallgrav påverkar hur andra lämningar på Birka kan förstås utifrån ett arkeologiskt och historiskt perspektiv.
– En stadsgräns kan ju vara exempelvis en juridisk gräns, en ekonomisk gräns eller en handelsgräns. Beroende på samhällets funktion så kan en gräns i praktiken vara ett snöre – det behöver inte vara en mur. Men att vi hittade en vallgrav tyder på att Birka är en befästning. De andra monumenten på Birka är alltså inte pampiga pynt, utan har en försvarsteknisk funktion. Bilden är nu komplett.
Birka brukar dateras mellan cirka år 750–975 och kopplas därmed till vikingatiden. Det finns olika bedömningar av hur stort Birkasamhället egentligen var, men de flesta uppskattningar tyder på att ett tusental människor levde och verkade där beroende av säsong. Vallgraven kom troligtvis till i slutet av Birkatiden.
– Vi har fynddateringar som placerar det här i 900-tal. Vi kan nog säga med viss säkerhet att den sista vallfasen hör till slutet av Birkatiden, alltså kring 975 innan Birka övergavs.
Spänd tillvaro för Birkabor
Med bakgrund av fynden från utgrävningarna träder en bild av Birkasamhället fram, ett samhälle som i slutet av 900-talet troligtvis var hårt ansatt av externa hot.
– Mot slutet av Birkatiden var detta en sluten, instängd miljö. Man var antingen innanför stadsvallen eller utanför. Eftersom vi nu är rätt säkra på att Birka fungerade just som ett försvarsverk, kan man tänka sig att det var en nervös tillvaro. Vi ser exempelvis att den sista vallfasen avslutas med en brand. Vi ser fler spår av bränder och stridigheter på garnisonen och i stadsvallen. Man har byggt taktiskt och strategiskt – förmodligen mot ett faktiskt hot, menar Sven.
– Annars så ser vi spår av liv och leverne, såsom slaktavfall av djur och matlagningslämningar. Det har varit en rökig och stökig tillvaro.
Bara en bråkdel av Birka kartlagd
Birka är välkänt både för forskare och för allmänhet och har blivit klassificerat som ett världsarv.
– Det är ett privilegium att få vara där, vid den här typen av världsarv. Det är fantastiskt fyndrikt – vi har hållit till i utkanten och det bara väller upp fynd ur marken. Birka är referensen för vikingatida arkeologi, det är en ikonisk plats.
Trots att utgrävningarna vid Birka ofta är fyndrika så menar Sven att det bara är en bråkdel som har kunnat kartläggas.
– Folk har idén om att det alltid pågår arkeologiska undersökningar på Birka. Som arkeolog får man ofta frågan ”men finns det något kvar att gräva?”. Men av området "Svarta Jorden" tror jag att det bara är max 10 procent som är utgrävt och av de 3000 gravar som finns på området så är kanske 1000 av dem undersökta. Så vi har skapat små, små kikhål. Vi som bedriver den här forskningen gör det med begränsade insatser i samband med våra fältkurser, men det skulle behövas mer forskningsmedel till Birkaforskningen.
