I en ring från en vikingakvinnas grav står det
”För Allah”. Nya analysmetoder visar att ringen kan vara ett bevis på en
direkt koppling mellan vikingatidens Skandinavien och islam.
I en ring från en vikingakvinnas grav står
det ”För Allah”. Nya analysmetoder visar att ringen kan vara ett bevis
på en direkt koppling mellan vikingatidens Skandinavien och islam.
Kvinnan
i graven dog under 800-talet och begravdes i Birka som var en stor
handelsplats utanför Stockholm. 1000 år senare upptäcktes graven av
arkeologen Hjalmar Stolpe.I graven fanns en ring med en violett sten med arabisk kufisk skrift ingraverad. Vad det stod på gravyren gick inte att avgöra vid fyndet.
I en ring från en vikingakvinnas grav står det
”För Allah”. Nya analysmetoder visar att ringen kan vara ett bevis på en
direkt koppling mellan vikingatidens Skandinavien och islam.
I en ring från en vikingakvinnas grav står
det ”För Allah”. Nya analysmetoder visar att ringen kan vara ett bevis
på en direkt koppling mellan vikingatidens Skandinavien och islam.
Kvinnan
i graven dog under 800-talet och begravdes i Birka som var en stor
handelsplats utanför Stockholm. 1000 år senare upptäcktes graven av
arkeologen Hjalmar Stolpe.I graven fanns en ring med en violett sten med arabisk kufisk skrift ingraverad. Vad det stod på gravyren gick inte att avgöra vid fyndet.
Annons:
– Vi har fått fram mycket mer information än tidigare vilket jag tycker är otroligt roligt, säger Linda Wåhlander, en av de som arbetade med projektet.
Ringens gravyr tolkas betyda ”Il - la - lah” (För Allah). En alternativ tolkning är att bokstäverna kan läsas som ” INs ... LLH ” som betyder ”Inshallah” (om Gud vill).
Ringen är den enda kända ring från vikingatiden med gravering som kan kopplas till islam som hittats i Skandinavien.
Det som gör ringen speciell är att den knappt har spår av slitage, vilket troligen innebär att kvinnan fått ringen nära inpå att den gjordes.
– Det känns som att den haft få eller inga mellanhänder alls. Vi har ju hittat arabiska mynt och liknande men då har de ofta hoppat runt en hel del. Nu kommer kulturen närmare, säger Linda Wåhlander.
Anledningen till varför kvinnan hade ringen är svår att säga. Men det mest troliga är att kvinnan, eller någon närstående rest till ett arabiskt land och fått tag på ringen.
Tidigare trodde man att ringen var en ametist – violett mineral och ädelsten. Men med hjälp av de nya analysmetoderna visar det sig nu att stenen i själva verket är färgat glas, vilket Linda Wåhlander förklarar är ett av de största fynden.
– Ringen har alltså klarat sig som glasring i nästan 1.200 år i marken utan att texten försvunnit helt, det är jätteroligt! säger Linda Wåhlander.
Malin Hansson